Julia äter cupcake


Ärtsoppa = Ambulans till akuten

På torsdagen förra veckan jobbade jag under dagen och skulle plugga på kvällen när barnen hade lagt sig. En liten stund efter att Julia somnat började hon gnälla och plötsligt skrika. Jag fick springa upp till henne för hon hade verkligen panik. Jaha, nu var det dags igen tänkte jag. Tog med henne ner och ställde fram en spann för jag trodde hon skulle spy när som helst. Men hon bara skrek och skrek, tills hon plötsligt tystnade. Sen började hon vrida sig för att sen börja skrika hysteriskt igen. Hon höll sig för magen och ville bara vara i min famn, ståendes.

Efter en halvtimme med det skrikandet började jag bli riktigt nervös. Hennes smärtor blev bara värre och värre och pauserna blev färre och färre. Kände att det nu var dags att ringa sjukvårdsrådgivningen som rådde oss att åka in till akuten eftersom det kunde röra sig om tarmvred. Under tiden som Denis pratade med sjukvårdsrådgivningen blev det ÄNNU värre och hon skrek så mycket att hon blev helt blå i ansiktet och var böjd som en banan bakåt och då ringde vi ambulansen. Nu kunde jag inte bita ihop längre och jag föll i gråt samtidigt som jag försökte trösta och lugna min dotter. Att se henne ha så ont är det värsta jag varit med om och jag var livrädd att det var något riktigt allvarligt med henne.

När ambulansen väl kom fram försökte sjuksköterskan känna lite på Julias mage men valde att sätta oss i ambulansen direkt eftersom det inte gick att undersöka henne eller ens få någon som helst kontakt med henne just då. Hon fick spännas fast i en speciell sele som skulle funka som ett barnbälte. Hon fortsatte skrika hysteriskt en stund till, tills vi hade kört en liten bit och hon började slappna av och för första gången kunde höra min röst och bli lugnare. Då kunde jag massera hennes mage och hon började slappna av ännu mer för att till slut somna. Jag kände mig mycket lugnare och det var SÅ skönt att se henne sova och andas lugnt. Resten av åkturen in till sjukhuset var lugn och på vägen ut från ambulansen släppte hon ut två rapar och en fis :).

Besöket inne på sjukhuset blev inte så långt eftersom läkaren knappt kunde undersöka Julia eftersom hon skrek och spände sig så fort någon kom i närheten av henne. Jag själv och även sköterskan inne i ambulansen kunde känna att hennes mage var väldigt spänd och uppblåst under tiden som hon sov så vi förstog att det nog var gaser som orsakat hennes fruktansvärda smärtor. Hon hade ätit ärtsoppa på dagis för första gången och hon hade dessutom ätit massor. De flesta vet att ärtsoppa kan vara väldigt gasbildande så man förstår ju varför det blev en så kraftig reaktion i hennes stackars lilla mage som aldrig varit med om något liknande.

Kan låta lite dumt att vi åkte ambulans för att Julia hade en "fis på tvären", men smärta som smärta och det kunde varit värre än vad det var (tack och lov). När det gäller ens barn så tar man inga risker och tar alla tecken på sjukdom på allvar.

Frukostkladd

Här hemma är det alltid kladdigt överallt när barnen äter. Numera får jag oftast ta av Julias tröja när hon äter för det är ju inte roligt att ha fula fläckar som inte går bort på precis alla kläder.

Så här såg Julle ut efter frukosten imorse


Kort kort helg

Sitter fortfarande hemma och väntar på att Julia ska bli smittfri. Hon har haft diarre i en vecka nu och smittar alltså antagligen fortfarande. Jag gillar att vara hemma med familjen. Men när man har suttit hemma så här länge blir det faktiskt väldigt drygt och tråkigt. Detta blir förhoppningsvis sista helgen då vi måste hålla oss inne. På ett sätt passar det ju ändå ganska bra eftersom Denis ska jobba en lång dag idag och även jobba imorgon. Så det blir en väldigt kort helg ändå. Den här veckan har ägnats åt att kurera barnen, skura varenda golv, sanera toaletten, torka varenda handtag och torka av alla leksaker, koka nappar och tvätta kläder, sängkläder och handdukar. Känns skönt att man vet att det är rent överallt iallafall.

Jag är glad att barnen har varandra för de är så duktiga på att sysselsätta varandra. Annars hade de väl blivit tokiga av att vara hemma så här många dagar :). Dessutom har de ju haft möjlighet att prata och se mormor och morfar m.fl. på skype och det har varit väldigt uppskattat :). Igår fick vi även en härlig dos av solen då vi gick bort till lekplatsen en stund.

Imorse ville Julia öppna datorn direkt för hon ville ringa till mormor på skype, men hon får vänta tills mormor slutat jobbet :).




Kladdigt värre

Att äta youghurt när man inte riktigt kan bemästra skeden än ;)








"Vill du smaka? :D"



Sen tröttnar man och leker med det istället...;)



När började era barn äta själva? Julia klarar av att äta lite torrare mat som lättare stannar kvar på skeden, men youghurten är ju en helt annan sak och eftersom hon är så envis och absolut INTE vill äta om man försöker mata henne så tar vi av henne kläderna så får hon kleta bäst hon vill ;).

Lillan blir också stor

Vi har ju en tjej som också har tagit stora kliv de senaste månaderna :). Julia är verkligen en stark personlighet. Trots att hon inte kan prata så lyser hennes personlighet igenom så starkt i hennes gester, miner och ljud :). Julia är mycket senare än Colin med talet. Hon kan än så länge bara säga några få ord så som mamma, pappa, titta och härma ett par djurljud. I samma ålder babblade Colin dagarna i ända och kunde nog minst 15 ord mer. Men nu har Julia äntligen börjat "babbla" för fullt på dagarna. Ingenting begripligt, men hon använder iallafall en del språkmelodi och provar ljud :).

Men Julia visar framfötterna i andra områden. Så som att springa, klättra, hoppa, slänga sig på golvet och ta i med händerna varje gång, snurra och lyfta fötterna högt när hon stampar. Det är det hon tycker är roligt och därför utvecklas hon snabbare när det gäller den motoriken. Hon hänger med i Colins lek och tempo utan problem :).

Just nu är hon inne i en härlig mellanperiod då hon är väldigt tillfredsställd och glad om dagarna. Hon är aldrig rastlös eftersom hon har Colin att leka med och hon är allmänt lycklig. Det är skönt när man har lite lugn mellan deras utvecklingsstormer ;). Eftersom Julia har ett väldigt bestämt humör kan det bli ganska hektiskt just vid de perioderna.

Hon har dessutom sovit väldigt länge på nätterna den senaste perioden, ibland vaknar hon till och med senare än Colin på morgonen :). Det är så skönt för då har vi alla massor med energi för dagen :).





BILDBOMB

Far och dotter



Mamma, pappa och dotter, haha, Julia gillade inte läget och blev lite intryckt ;)



Julia i syskonvagnen



Colin i syskonvagnen



Julia fyller 1 år....










Klätterapan heter Julia

Klätterapa och tuffing är ett par av Julias nya smeknamn ;)

Hon är verkligen en riktig tuffing för hon är inte rädd för nånting, kanske lite FÖR orädd ibland eftersom hon ger sig ut på farliga uppdrag.

Bland annat det här...

Jag vet inte riktigt vad målet är, för hon bara klätttrar upp och hänger där, och ramlar ner ibland, men oftast lyckas hon hålla i sig så det är sällan hon slår sig.

Det var gåstolen, sen har vi bordet som också ska utforskas på alla plan och hörn. På detta plan går det ganska bra och inga problem att klättra upp på, lite värre att ta sig därifrån bara eftersom hon försöker sträcka på sig och fastnar...


Och så måste man ju prova ta sig upp PÅ bordet, det högsta planet...

Hon lyckades inte, tur nog ;)

Julia med 3-dagars feber



I slutet av maj fick Julia helt plötsligt väldigt hög feber. Hennes framtänder där uppe hade precis börjat tränga igenom så jag trodde att febern berodde på det. Men febern pågick i 3 dygn och när den sedan försvann så dök det upp små små röda prickar på hela kroppen som sen försvann efter 2 dagar igen.

Stackaren hade fått 3-dagars feber och var riktigt dålig. Hon blev som ett helt annat barn. I vanliga fall är hon som en solstråle när hon vaknar. Men i en vecka skrek hon hysteriskt så fort hon vaknade när hon sovit, och hon ville knappt äta och gnällde för det mesta, hon skrek också på ett helt annat sätt än hon brukade. Jobbigt vad en sjukdom kan ställa till med. Men nu är hon tillbaka till sitt vanliga jag och kan leka för sig själv, äter bättre och vaknar som en solstråle :).

Hon har dessutom lärt sig lite nya saker. Hon kan klappa händerna när man säger till henne och hon kan ställa sig upp med hjälp av något att hålla i. Hon är jätterolig med gåstolen för hon kryper fram till den och tar tag i nedersta delen och drar sig mot den samtidigt som hon drar fram knäna och sen sitter hon upp på knä :)




Fler bilder

Här kommer fler härliga bilder på snuttan. Jag är som sagt inte 100% nöjd med dem eftersom det blev lite fel ljus, konstiga ljusfält som ger vita fläckar i ansiktet på henne o.s.v. Hoppas att man kan använda reflexskärmen nästa gång så ska det nog bli bättre :).

Vad tycker ni annars?? :)






Ett smakprov

Med lite hjälp från Denis igår så lyckades vi få över bilderna iaf :). Men han gjorde någon ändring så jag inte kan använda mina program som vanligt, så jag lägger bara ut ett litet smakprov av fotograferingen och lägger ut mina favoriter när allting fungerar som vanligt igen :).

Jag önskar att jag hade kunnat använda en reflexskärm eftersom man förlorar blänket i ögonen, men det är inte lätt att använda en reflexskärm på en liten bebis som bländas och i princip stänger ögonen :P. Så det fick bli utan denna gången.






Julia och tungan

Ja det kan man nog säga, hon har en grej för sig, speciellt när hon är väldigt glad, eller generad. Ofta när hon precis har vaknat och hon får syn på mig, sin pappa eller någon hon tycker om så kommer det fram ett leende och tungan sticker ut, det är så fruktansvärt gulligt :).

Och lite speciellt med tanke på att hon är fruktansvärt lik min lillasyster, och om jag inte har helt fel för mig så brukade hon också göra likadant, så det är lite roligt :).





Rösta på Julia!

Julia är med i en tävling om att få vara med på omslaget av vi föräldrars tidning :).

Vill du vara gullig och lägga din röst? :D

Klicka här


Lilltjejen börjar bli stor :)

Idag blev Julia 7 månader gammal :).

Det är nog lite uttjatat, men jag säger det igen, vart tar tiden vägen? Kan inte förstå. Det var ju inte längesen jag låg på BB med Colin, och nu sitter man här med en helt underbar, lite trotsig, men fortfarande alldeles UNDERBAR 2-åring som pratar för fullt, och en humoristisk, viljestark, lugn och trygg liten tjej med världens finaste leende och skratt :).

Vid matbordet innan idag satt Colin och började "fejkskratta" och det tog inte lång tid innan han drog med både mig och Denis och sedan Julia som viftade med armarna och skrattade så hon kikna, så satt vi hela familjen och skrattade för fullt för att vår fina Colin fick lust att skojja lite :). Jag älskar min familj, ÄLSKAR!!!

Julias nya steg i sin utveckling vid 7 månaders ålder var premiärlass i pottan :). Igår kissade hon för första gången, och idag gjorde hon både och :). Så nu blir det potträning för båda barnen till sommaren :).

 


(Ursäkta bildkvaliten, tagen med mobilkamera på kvällen)


Underbara busunge

Julia fick sova hos sin farfar och farmor från lördag till söndag och på söndagen kom vi dit och åt tacos. Betty med Samuel och Ronni och Madde var också där och Betty passade på att ta riktigt härliga bilder på Julia :D.





Här syns också Julias första lilla tand i underkäken :)






Nu blir det påskledigt och långhelg, sååå skönt :D.


Julias dop

I söndags den 28/2 hade vi dop för Julia som hade sin mosters dopklänning på sig. Hon var sååå söt så jag nästan började gråta när vi stog framme i kyrkan.



Dagen började med att Denis åkte iväg och hämtade smörgåstårtor och fixade i lokalen. Jag tog hand om Julia. Försökte få i henne mat och att hon skulle sova en stund på förmiddagen innan dopet. Colin hade sovit hemma hos mamma och pappa och fick göra sig i ordning där :). När Julia sov passade jag på att sminka och fixa till mig. Sen kom Denis hem och då var det dags att åka iväg. Framme vid kyrkan möttes vi redan av några släktingar och vänner, och väntade på mamma och pappa som hade dopklänningen. Jag ringde för att höra hur det går och de var på väg, tills mamma insåg att hon glömt dopklänningen. Haha, så de vände igen för att hämta den :). Det är en sån typisk grej att man glömmer en sån viktig sak, och det är verkligen en sån sak som jag också skulle kunna göra själv, jag är nog väldigt lik min mamma på det sättet. Kanske är det ett släktsyndrom? ;).

Väl inne i kyrkan gick allt jättebra. Julia var jätteduktig och bara tittade och ville hålla prästen i handen, eller var det att hon ville dra till sig psalmboken som såg så intressant ut? ;)



I bilen på väg till festlokalen somnade Julia som en stock och sov väldigt gott i bilstolen under hela middagen (smörgåstårta, som var väldigt god för den delen :)).

När hon vaknade fick hon på sig en underbar klänning som hon fått låna av sin kompis Bella ;). Sen blev det presentöppning. En massa rosa och hello kitty och annat jättefint. Julia (jag) älskade verkligen ALLT :).

En stund efter presentöppningen så började folk strömma hemåt. Det blev en väldigt lugn och mysig dopdag som jag var jättenöjd med :). Tack alla som kom, ni gjorde Julias dopdag till den bästa :).

bilderna är klickbara
             

            


Vad är det för en dag?

Vad är det för en daaag, e det en vanlig dag? Nej det e ingen vanlig dag för det e Julias namnsdag, Hurra, Hurra, Hurra!

Idag är det min prinsessas namnsdag och det fick jag veta med ett glatt mms från Betty som grattade Julia :). Jag hade ingen koll eftersom jag så sällan kollar i almanackan, det blir nog så när man är mammaledig, ibland glömmer man ju till och med vad det är för veckodagar :P.

 

Julia hade superkul när vi fotade innan, hon lekte med sin favoritleksak och hoppade nästan ur bild ibland, vilket tydligt syns på den sista bilden :).

 






Första smakisen

För en stund sen fick Julia sin allra första smakis och det fick ju självklart dokumenteras ;). Jag kokte potatis och mosade med lite ersättning, kokvatten och flytande margarin.

Julia fick sitta i stolen med sin nya haklapp och betrakta maten, så här förväntansfulla var vi innan smakprovet ;).



Första skeden var spännande. Men Julias min ändrades fort när hon fick känna smaken av potatisen. Hua, vad var det för konstigt?





Men sen fick hon leka lite maten och det var ju jätteroligt.





Smaken var alltså inte den bästa, men upplevelsen fick nog högsta betyg ;). Hon får smaka fler gånger så får vi se om hon lär sig att tycka om det ;).

Mammalista från graviditeten med Julia

Jag gjorde ju en lista efter graviditeten med Colin och tänkte att det kunde vara kul att låta er läsa om graviditeten och allt med Julia i snabbfrågor :-)

När fick du reda på att du var gravid?
Nyårsafton 31 December 2008
Blev det en chock? Det var väldigt välplanerat och jag blev överlycklig :D
Hur gammal var du? 20
Hade du mycket halsbränna? Nej
Spydde du mycket? Nej, mådde fruktansvärt illa i 13 veckor, gick ner 10 kg de veckorna, men kräktes bara 3-4 gånger.
Hade du mycket foglossning? Ja
Ditt sf mått som störst? 35
Har du fått bristningar? Under brösten och på höfterna, precis som förra graviditeten.
Trodde du att det var en pojke eller flicka? Hade ingen aning, men hade ändå en känsla av att det var en flicka :)
Vad hoppades du på? Hoppades på flicka eftersom vi gärna ville ha en av varje :-)
Gick du över tiden? Nej, födde 5 dagar tidigare
Födde du för tidigt? Nej, det räknas som fullgånget.
Hur var förlossningen? Upplevde krystningsskedet som värre på grund av att EDA:n gjorde mig värksvag, fick kämpa väldigt mycket för att få ut henne. Men förlossningen gick snabbare än första och jag mådde mycket bättre efteråt. Tog ca 10 timmar från första riktiga värk, 1,5 timme från att vattnet togs.
Blev du sydd? 3 stygn, sprack inte alls lika mycket som första gången
Dragen med sugklocka? Nej, som tur var så lyckades jag få ut henne själv trots allt.
Hur många var inne i förlossningsrummet? Denis, en barnmorska och en undersköterska
Hade du någon nära med dig? Min älskade man som gav mig otroligt bra stöd, speciellt under krystningsskedet då jag behövde rejäl peppning.
Vilket BB födde du på? Hbg
Hur stor var bebisen? 3480 gram, 50 cm lång
Blev det en pojke eller flicka? Flicka
Vad fick den heta? Julia Heidi Elsa Hofer
Var allting värt det? Absolut, trots all smärta under både graviditet och förlossning så var det värt det utan tvekan, älskar mina barn och skulle gå igenom det 1000 gånger till för att få ha dem. Men vi är däremot väldigt nöjda med våra fina barn så fler blir det nog inte ;)

Julia ler

Igår fick jag ett riktigt härligt kort på Julia när hon ler. Lägg också märke till den fina bodyn som hon fått av sin farfar "världens bästa lillasyster".


Tidigare inlägg