Fobi, ångest och magsjukdom

Vet inte riktigt var jag ska börja men som sagt så lever jag med någonting som gör livet svårt just nu. Jag tror jag börjar med fobin. Jag har en stark fobi för maginfluensor av alla dess sort. Detta begränsar mitt liv, framför allt på vinterhalvåret. Jag är konstant rädd för att någon i familjen ska drabbas och därför blir jag nervös varje gång någon av barnen har ont i magen o.s.v. Jag har nog alltid tyckt att det är jobbigt med kräksjukan, men vem gör inte det? Jag började nog utveckla en fobi när Julia var liten och Denis var långt bort på brandmansutbildning mån-fre.
Jag och Julia drabbades av magsjuka och fobin började träda fram. Varje gång Julia får magsjuka så kräker hon extremt ofta. Hon kan kräka en gång i kvarten en hel natt och skriker på hjälp. Det skär så fruktansvärt i mammahjärtat. Jag fick panik inombords och kunde knappt andas. Svimningskänsla konstant och hjärtat slog hårt och fort. Rädslan för att få ångest och för att barnen ska bli riktigt dåliga har gjort att jag så långt det bara går gör allt för att undvika maginfluensa.
 
Jag märker nu att det inte ens går att beskriva med ord den fruktansvärda känsla det innebär. Min fobi har sedan blivit mycket större sedan Minnah's födsel. Colin och Julia blev magsjuka när det var 3 veckor kvar till förlossning. Jag trodde nästan att mitt hjärta skulle sluta slå då det slog till. Värsta skräcken. Jag hade hållt barnen hemma från förskolan nästan hela våren och sluppit undan så mycket sjukdomar som gick, och så biter det fast så nära inpå förlossningen :((.
 
Jag är så rädd för att barnen ska bli sjuka och ha det jobbigt. Och jag vet att en nyfödd har svårt för att klara en magsjuka bra då de lätt blir uttorkade. Min rädsla hänger nog även en del ihop med mina egna stora magproblem som jag också kommer berätta om snart.
 
Men tillbaka till hur fobin påverkar min vardag. Förutom att den konstanta rädslan framkallar ångest och jobbiga känslor speciellt på kvällarna så har jag börjat tycka att det är jobbigt att åka och handla. De här osyndliga viruspartiklarna skrämmer mig så mycket att jag inte vågar ta i några handtag, jag måste tvätta händerna direkt när jag kommer hem o.s.v. Iof är det ganska normalt att man håller en god hygien speciellt på vinterhalvåret, men jag tänker FÖR mycket på det. Självklart påverkar det tyvärr även mitt sociala liv då många av mina vänner själva har barn som i omgångar är magsjuka på vinterhalvåret, speciellt denna vintern har varit extrem.
 
Jag vågar inte chansa när jag inte vet hur noga de varit med att klorinera etc hemma eftersom det bara är klorin och värme över 70 grader som biter på sådana virus. Jag vill inte leva med denna fobin. Det tar alldeles för mycket av min ork och energi. Jag har börjat gå hos en kurator som ska hjälpa mig att hantera ångesten och få ner fobin på normalt risktänkande. Jag kommer ju aldrig tycka att det är trevligt med magsjuka, och kommer självklart aldrig vilja träffa någon som precis varit sjuk och kan bära på smittan. Men jag vill kunna obegränsat ta en shoppingtur utan att ständigt gå och vara nervös. Jag vill kunna beställa en hamburgare med sallad i utan att vara rädd att salladen kan vara smittad eftersom den inte är upphettad o.s.v.
 
Det här var ett stort steg och jag känner nu att mina händer är alldeles svettiga av nervositet då jag faktiskt skäms över min fobi och att jag får ångest/dödsångest. Men steg 1 för att börja en resa till att må bättre är att berätta och ventilera sig. Jag hoppas också att många av er försöker förstå och kan hjälpa mig på vägen. Bli inte arga om vi frågar om ni varit sjuka precis. Jag uppskattar väldigt mycket när de jag träffar är ärliga och tar hänsyn. Det tycker jag egentligen är en självklarhet i alla hem att man gör det man kan för att inte sprida virusen vidare. Det är som sagt bara de andra överdrivna försiktighetsåtgärderna och rädslan som tar över mig som jag ska försöka jobba bort.
 
En sån här flaska är alltid ett MÅSTE i handväskan

Kommentarer
Postat av: Caroline

Åh kära du, så jag känner med dig. Allt du beskriver i texten är JAG. Jag har mått dåligt över precis samma sak sedan Oktober. Jag hatar när hösten och vintern kommer. Inte själva årstiderna utan just att alla äckliga sjukdomar ställer sig på rad och smittor sprids som en löpeld. Jag är otroligt rädd för allt som har med magsjukor att göra. Jag blir illamående bara av att höra en mage kurra eller låta oroväckande knorrig. Om barnen hostar efter att dom somnat får jag hjärtklappning för att jag tror att dom ska kräkas.

Jag jobbar ju även själv inom vården och är lika rädd där. Såfort någon i personalen är sjuk så vill jag alltid veta vad för sjuk denna är, när den jobbade sist osv... sen spritar jag händerna resten av den dagen. Skulle någon boende få magsjuka skulle jag nog inte kunna sköta mitt jobb. Jag blir så otroligt påverkad av bara vetskapen att jag KAN bli smittad.

Jag är världens SÄMSTA mamma när mina barn har magsjuka. Jag vill inte ens ta i dom med tång knappt. Jag gråter och mår illa själv jag beteer mig som en jätte bebis, men det är inget jag kan rå för. Det är min fobi. Det är just en himla tur att mina barn har en fantastisk pappa som klarar av att ta hand om dom i dessa lägen. Detta skäms jag dock otroligt mycket över :( När någon här hemma är sjuk planerar jag mina toalettbesök. Funderar över vart jag kan gå på toaletten förutom hemma.

När jag läser vad jag själv har skrivit så låter det ju inte friskt för fem öre... men vad fan gör man?

Jag lider med dig! KRAM.

Svar: Tack för att du delade med dig och du anar inte hur skönt det känns att inte vara ensam! Precis så som du beskrev känner jag mig också. Känner mig också som världens sämsta mamma för att jag blir helt handfallen och samma sak här. TUR att jag har en underbar man som är lugn och tar det värsta när det *peppar peppar* ändå kommer hit. Återigen TACK, för jag känner mig så ensam i detta annars
Caroline Hofer

2013-01-11 @ 16:03:03
URL: http://nilssonphoto.blogg.se
Postat av: Dessie - Mamma till Alicia & Kevin

Åh vad starkt av dig! Jag kände precis samma känslor när jag skrev ut om min panikångest och sociala fobi, trodde verkligen att jag var ensam ... men sen trillade kommetarer in, sms i mobilen och pm på facebook från andra som har/haft det likadant eller nästan lika!

Du kommer ta dej igenom detta, eftersom du är så medveten om hur negativt det påverkar ditt liv och din vardag, du har redan bestämt dej för att du inte vill ha det såhär, att du vill kämpa för att du ska bli frisk <3

Kram på dig Carro!

Svar: Tack så mycket :). Känns väldigt skönt att höra :)
Caroline Hofer

2013-01-11 @ 16:08:46
URL: http://dessie.nu
Postat av: alexandra

Jag är EXAKT likadan :/ Ett tag ville jag inte ens skaffa barn för dem blir oftare magsjuka än vi ..... hemsk tanke. nu får jag panik varje gång min lille kille kräker. Mår sååå dåligt från oktober till april. Varför kan dem inte hitta ett vaccin????

Svar: Ja det undrar jag också? :)
Caroline Hofer

2013-01-11 @ 20:40:54
Postat av: Caroline

Ett vaccin vore verkligen toppen! Hade det funnits någon fond man kunde skänka pengar till i forskningssyfte för just sånna sjukdomar så skulle iallafall jag bidra dit! Tänk så många som blir sjuka i magsjukor vad mycket pengar arbetsplatser och sånt skulle tjäna och vi skulle slippa må dåligt vinterhalvåret, vi och många med oss.

Svar: ja vilken dröm om det fanns :)
Caroline Hofer

2013-01-11 @ 22:10:58
URL: http://nilssonphoto.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback