Jag blir tokig!

Det tog inte lång tid efter att jag lagt mig i sängen innan det började göra riktigt ont igen. Då tryckte det även på massor och bebisen borrade sig neråt som bara denn. Fick ställa mig upp för att andas igenom en del värkar och när jag låg ner så vred och vände jag på mig konstant. Kände den där typiska nödigheten som jag gjorde när det drog igång på riktigt med Colin, så ett tag så trodde jag faktiskt att det var dags på riktigt.

Men kl halv fem på morgonen började det lugna sig, och någon timme senare var det som bortblåst. Det är riktigt frustrerande att ha så ont, och hinna få upp hoppet för att det kan vara på G, för att det sedan ska stanna av. Man blir ju riktigt besviken och ledsen. Inte minst sliten heller för jag har ju inte fått någon sömn inatt :-(.

Men jag får försöka hålla hoppet uppe, det är nog inte långt kvar....förhoppningsvis

Kommentarer
Postat av: Dessie

Usch, stackare. Jag var ute och promenerade så mycket det bara gick. Hade extrem foglossning, ischias och ledvärk med bet ihop och gick de 2,5km upp till mina föräldrar och sen hem efter någon timme.. det fick verkligen igång värkarna :P

2009-09-04 @ 12:46:06
URL: http://dessieborgstrom.blogg.se/
Postat av: madde

Nä nu tycker jag att du får vräka bebisen, jag vill faktiskt snusa bebis snart :-D



ja och så du kan må bättre igen, =)

2009-09-04 @ 12:51:26
URL: http://madelenewyrtz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback